Jag ska nu berätta en liten berättelse som hände för 12 år sedan, om en liten flicka på fyra år som var som vilken fyraåring förutom att hon var sjuk nästan hela tiden.

Detta är min berättelse, från när jag var liten och fick diagnosen leukemi cancer när jag var fyra och ett halvt.

Jag var ofta sjuk och hängig som liten, det var inte ovanligt att jag hade nästan 41 graders feber.

Det gick i perioder, jag var sjuk sedan frisk och pigg sen kom febern igen. Jag var väldigt bleck och ingen omkring mig förstod hur jag kunde vara så sjuk hela tiden.

Som liten, och även nu, biter jag på mina naglar och de blir alldeles för korta, men skillnaden från nu och då är att jag fick infektion i naglarna hela tiden. Det var ett tecknet på att något inte stod helt rätt till med mitt immunförsvar.

Jag hade åkt in till sjukhus för att jag haft feber och öron inflammation men de hade aldrig tagit något blodprov förrän den 28 oktober då mormor åkt in med mig. De hade då upptäckt att jag hade 40 i blodvärde.

Ni som är som jag och inte förstår det där så ska veta att jag idag har 130, har man 40 kan man egentligen inte ens gå.

Jag skickades till akuten i Karlstad där de tog fler prover och vart vi mötte mamma som precis hade fått min yngsta lillebror. Mamma berätta att hon fick väldigt lite information om vad som försiggick men hon misstänckte att det var något allvarligt. De ville inte skrämma upp varken mig eller henne.

Det sluta i alla fall att de misstänkte cancer och vi skickades till Göteborg där jag fick diagnosen.

Jag minns inte så mycket från min sjukhus tid, det jag vet har andra berättat.

De få minnen jag har var att jag mer eller mindre bodde på sjukhuset och att jag fick komma hem en gång för att packa. Vilket inte riktigt stämmer då jag fick åka hem ganska ofta.

Sen att jag och min yngste lille bror ofta lekte i ett lekrum där det fanns Digemon gosedjur och att jag inte kunde ta med ställningen som försedde mig med blod längst in i rummet.

Sen att jag fick en rosa Barbie docka i födelsedags present när jag blev 5.

Vid ett tillfälle fick flytta in i ett rum med två dörrar, en som alla läkare kom in igenom och en där man kom ut direkt till sjukhusparkeringen. Fick nämligen vattkoppor under behandlingen, och det är extremt farligt.

Detta hände helt enkelt för snart 12 år sedan och om ni inte märkt det så är jag kvar och väldigt levande och frisk! Så vart är mina likes på Facebook va!?

Detta är en anledning att jag hatar FB inlägg där det står: jag har cancer så ge mig 10 000 likes! Som sjuk bryr man sig inte, man vill bli friskt inte ha likes på FB som ändå inte gör något!

Hur kommer det sig att jag skriver om detta nu?

Jo, för varje år måste jag åka in till Karlstads sjukhus och ta blodprover. Var inne igår och tog blodprov.

Men nästa år har det gått 10 år sedan min behandling avslutades och då är allt blodtagning över och jag är officiellt helt utom fara från både cancer och biverkan av medicinen.

Sammanfattning: fick diagnosen när jag var 4 och avslutade behandlingen vid 7 års ålder.

Så av de fyra barnen är jag en av de tre som överlevde. Så även om jag överlevde finns de som tyvärr dog i samma sjukdom som jag. Därför tycker jag det är vitkigt att vissa sit stöd på olika sätt!

Men nu till något annat jag tycker kommer bli spännande! Mamma delade nämligen bilder på mina rosor i en grupp på FB och jag har nämligen fått en beställning på en brudbukett! Så efter sjukhusbesöket igår var vi på panduro och köpte grejer till buketten.

Grön ståltråd, mer grön tejp och band i vitt och grönt. Om jag lyckas få ihop buketten kommer det bli super bra!!

Efter den lilla shoppingen åt vi sushi

och hälsa på min morfar. De har skaffat en liten hundvalp som de döpt till Morris!

Svår fotograferad med extremt söt! Han gillade att tugga på mina byxorna där de var håll i tyget.

Ha det bra vänner!

 

Sofia

6 augusti 2014 16:03

Inga barn ska behöva dö i cancer, fy vad hemsk å orättvist!

http://bian.bloggplatsen.se

Lollo

6 augusti 2014 17:09

Verkligen!

 

Hilma

6 augusti 2014 17:13

~Waaah tears are flowing~ T^T

Lollo

6 augusti 2014 17:36

awwww ;__;

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ah… Min säng. Mitt rum.. Min mobilladdare som jag lyckades glömma kvar hemma. Hey alla som hittat hit! Så, Närcon vinter 2016, oj vilket äventyr det var!  Var väldigt osäker när det gällde detta event med de nya lokalerna och att jag skulle ...

Jag lider av att jag lät får panik över minsta lilla, har lite med min autism diagnos att göra, vilket leder till min extrema resfeber jag har just nu!!  För mig finns typ inget värre än att åka tåg! Framför allt när man inte kan boka plats utan man...

Hey hey hey~ Whats up? Nu sitter jag här framför datorn i mitt ny städade rum med huvudvärk och fryser. Fast det ska vi inte fokusera på för ni behöver inte veta hur lång tid det tog att städa mitt rum (vilket var typ 6 timmar) utan tänkte mest fo...

Så.. 18.. Åldern som räknar en som vuxen. Nu får jag rösta, köra bil, handla online helt själv, betala min egen försäkring och allt som vuxna gör… Well för typ 2 veckor sen (15 januari) blev jag 18 freaking år! Varje gång man blir äldre fråg...

Så efter ett härligt (men för kort) lov tänkte jag att det var dags med ett ”UPPDATERINGS” inlägg, för det är nåt vi alla älskar eller hur?!   På första punkten har vi: JAG HAR BLIVIT MOSTER!! Till en liten flicka vid namn Ellie, som ...